Hoppa till huvudinnehåll

ÄTA i kontraktskedjan

Vad en ändring (ÄTA) är, vilka standarder som gäller och hur krav går genom kontraktskedjan.

En ändring (ÄTA) är arbete som ligger utanför det som ursprungligen avtalades i kontraktet. Ändringar uppstår i så gott som alla byggprojekt, och de är huvudorsaken till att kontraktssumman sällan stämmer med det belopp som faktiskt betalas eller faktureras.

Kontraktskedjan från beställare till totalentreprenör till underentreprenör, med beordringar nedåt och aviseringar och krav uppåt

En ändring får alltid en konsekvens – i kostnad, i tidplan eller i båda.

Två led i kedjan

Ett byggprojekt har normalt två kontraktsled, och en ändring hanteras olika beroende på vilket led den gäller:

  • Beställare (BH) mot totalentreprenör (TE) – regleras av NS 8405 (utförandeentreprenad) eller NS 8407 (totalentreprenad), som är norska standarder. Detta är huvudkontraktet. I AIMZ heter det ÄTA BH, och det är normalt intäktsskapande för TE.

  • Totalentreprenör (TE) mot underentreprenör (UE) – regleras av NS 8415 (underentreprenad till NS 8405) eller NS 8417 (underentreprenad till NS 8407). I AIMZ heter det ÄTA UE, och det är normalt kostnadsdrivande för TE.

NS 8415 och NS 8417 är spegelbilder av huvudkontraktet, med den viktiga skillnaden att underentreprenören inte har något direkt avtalsförhållande med beställaren. Standarderna gäller i Norge; andra länder har egna standarder där bestämmelserna kan skilja sig åt, men huvuddragen i vad en ändring är är universella.

Den totala beställningen i varje led är alltid kontraktsarbete + ÄTA.

Varför uppstår ändringar?

Två övergripande orsaker:

  • Ändring i omfattning – leveransen utökas eller minskas. Till exempel fler kvadratmeter parkett än vad som ursprungligen avtalades.

  • Ändring i kvalitet – en lösning levereras annorlunda men fyller samma funktion. Till exempel enstavsparkett i stället för trestavsparkett.

Hur uppstår de?

  • Vidareförmedlade från beställaren. BH beordrar en ändring gentemot TE, som för den vidare helt eller delvis till UE. Detta är den vanligaste källan till ändringar i UE-kontraktet.

  • TE beordrar på eget initiativ. Av samordningsskäl, tidplanesskäl eller egna önskemål om lösning.

  • UE upptäcker förhållanden som kräver ändring. Projekteringsfel i underlaget, eller oförutsedda förhållanden inom det egna arbetsområdet. UE måste då avisera TE.

  • Gränssnittsproblem mellan yrken. Mycket vanligt: kollision mellan UE:s arbete och andra yrken, som kräver att leveransen justeras.

  • Regulatoriska eller yttre förhållanden. Ändrade föreskrifter eller myndighetskrav som uppstår under projektets gång och inte ingick i det ursprungliga kontraktsunderlaget.

Processen

  1. Ändringen uppstår. BH beordrar, eller TE eller UE upptäcker ett förhållande som avviker från kontraktsunderlaget.

  2. Aviseringsplikten inträder. Den som upptäcker förhållandet måste avisera motparten «utan oskäligt dröjsmål». Görs inte det kan rätten till ersättningsjustering och tidsförlängning gå förlorad – oavsett om kravet i sig är berättigat.

  3. Prissättningen sker i varje kontraktsförhållande för sig. UE prissätter utifrån egna à-priser och egna etablerings- och driftskostnader, inte automatiskt det TE får från BH. Detta är kärnan i back-to-back-tanken: varje led hanterar prissättningen i sitt eget kontraktsförhållande.

  4. TE väntar ofta på pris innan kravet förs vidare. Eftersom TE ska framställa ett samlat krav vidare till BH väntar man gärna tills UE har lämnat ett prissatt ÄTA-krav. Det skapar den välkända tidspressen mellan TE:s egna frister mot BH och behovet av korrekt underlag från UE.

  5. Regress uppåt i kedjan. UE framställer krav mot TE, TE bedömer och för det vidare helt eller delvis mot BH, BH tar ställning, och TE svarar UE utifrån det.

Back-to-back

Back-to-back-principen innebär att UE:s rättigheter och skyldigheter gentemot TE speglar TE:s rättigheter och skyldigheter gentemot BH – samma aviseringslogik, samma krav på dokumentation, i princip samma tidsfrister, bara förskjutet ett led i kontraktskedjan.

Principen gäller logiken, inte siffrorna. Ett krav som går uppåt i kedjan är inte automatiskt lika stort i varje led.

Förhandling är det normala

Ett aviserat krav är sällan det slutliga beloppet. Det uppstår normalt en förhandling – för att omfattningen bestrids, för att priset inte anses spegla arbetet, eller för att motparten anser att förhållandet redan täcks av kontraktsarbetena.

Det förekommer också ren taktik. Branschen har låga marginaler, och förhandlingarna tenderar att skärpas när en av parterna är på väg mot låg täckningsgrad i projektet. Då kan ändringar aviseras utan någon särskild grund.

Det är därför AIMZ skiljer mellan kravet som har aviserats och beloppet du själv lägger till grund i prognosen. Se artiklarna om ÄTA UE och ÄTA BH.

Fick du svar på din fråga?